 |
|
|
 |
|
|
|
 |
 Välkommen
Välkommen till mina sidor om hur jag bygger en Märklinbana. Välj avsnitt bland de 12 (!!) följande rubrikerna i menyn till vänster.
Förfäderna
Som många andra modelljärnvägare har jag viss anknytning till SJ. Min morfar, Johan Wikström, född 1873, var lokreparatör med olika stationeringar i Norrland.
Min mor jobbade under en period ”vid bommarna”, alltså fällde järnvägsbommar manuellt då tåget kom.
Min morbror, Helge Wikström, var under större delen av sitt liv banvakt med stationering bl.a. i Morshyttan.
Barndomen
Själv föddes jag 1949 i en liten stuga som ligger 60 meter från Norra stambanan. (se karta här nedanför.)
Banarbetet hade ju en annan karaktär på den tiden med mycket folk och allehanda fordon inblandade. Det bästa jag visste var att klättra upp på järnvägsstaketet och njuta av myllret.
1959 fick jag efter mycket tjat ett
Märklin
-tåg i julklapp.På den här tiden såldes modelltåg lite överallt och min nybörjarsats köptes i Horndals färghandel för 75 kronor. Satsen innehöll en liten trafo, ångloket 3000, två små personvagnar, en godsvagn och en skenoval.
Bilden visar tåget, min storebror och jag någon av mellandagarna 1959.
Julen 1960 gav min brorsa mig ytterligare ett lok. (Se bilden) Nu följde några år med intensiv tågtrafik. Anläggningen monterades på en plywoodskiva och ett försök med landskapsbygge resulterade i att 5 kg gips stelnade redan i sin hink.(Till övriga familjens förtjusning.)
Sedan följde en tid med
modellflyg, mopedåkning, sjömansliv och studier och tåget blev liggande i en låda i närmare 30 år.
Medelåldern
Åren gick och jag hamnade så småningom som högstadielärare i Hedemora. Hösten 1991 fick vi komma med förslag på tidskrifter till skolans bibliotek.Eftersom män aldrig blir annat än pojkar föreslog jag förstås
Allt om hobby
.
Då första numret kom fick jag syn på annonsen här nedan. Jag kände då genast att jag ville äga detta lok. "Köper jag det inte kommer jag att ångra mig hela livet", sa jag till min hustru. Eftersom hon inte vill förstöra mitt liv så blev loket mitt och min andra karriär som modelljärnvägare var igång.
Jag började köpa på mig en del nytt "rullande materiel"
och ville förstås kunna köra nyförvärven. Därför gjorde
jag i ordning en skiva som kunde vevas upp i taket, till
mina döttrars förtjusning. En riktig "anläggning" var dock förstås drömmen.
Efter förhandlingar med övriga familjen frigjordes ett mindre utrymme i ett rum och planeringen kunde börja.
Efter ett tips i boken Railroading with Märklin H0 (Carl Weaver, Greenberg´s förlag) började jag med att bygga en modell av anläggningen i skala 1/10.
Som synes av nedanstående bilder blev anläggningen högst konventionell i sin uppbyggnad.
Öppet ramverk, nät och gips och massor av spår och tunnlar. I anläggningens "skelettstadium"
sa min fru:
"Det ser ut som en berg-och dalbana".
Bygget av anläggningen gav mig många nyttiga erfarenheter. Innan bygget var riktigt klart
kändes det dock dels, att huset behövde disponera rummet, och dels att anläggningen var för
liten och plottrig.
Jag måste alltså EXPANDERA. Frågan var nu hur detta skulle gå till?
|
|
|
|