Häxdoktorn
Men det var minsann inte bara idylliska naturfilmer och komedier som var på repertoaren i Hede. Man visade även ”Häxdoktorn”, en film som under snart 60 år levt i familjen Byléns kollektiva minne. Så
här var det med den:
En dag under första halvan av 50-talet kommer min syster Sonja och min bror Gunnar hem från storskolan i Rossberga. De berättar att samma kväll skulle biografen i Hede visa en riktig höjdare – rysaren ”Häxdoktorn”.
Och, fortsatte de, ALLA i klassen skulle gå och nu krävde de att få göra detsamma.
Mina föräldrar (för en gångs skull eniga) protesterade och invände att filmen ju var barnförbjuden. Nä, se det spelade då rakt ingen roll, ALLA
skulle gå och man var säker på att bli insläppt trots att man inte hade åldern riktigt inne. Och hur skulle det inte kännas att gå till skolan dagen efter och vara de enda som inte sett filmen? Ordet mobbing var ju inte
uppfunnet då men.....
Efter denna imponerande tjatoffensiv ilskande farsan till och deklarerade att han minsann skulle gå med och se filmen. Han ville med egna ögon se dessa skaror av barn från Rossberga och Fornby som, trots underårighet, skulle bli
välkomnade in på den barnförbjudna föreställningen.
…......Vid hemkomsten var farsan om möjligt ännu mera ilsken. Han kände sig nog lite förödmjukad eftersom biljettförsäljaren hade protesterat en hel del innan han
gav med sig och släppte in mina syskon trots att de var i sällskap med en vuxen. OCH, till yttrmera visso, hade det visat sig att INTE EN ENDA EN av de ALLA från storskolan i Rossberga hade synts till vid biografen....
Historien om ”Häxdoktorn”
återvände farsan triumferande till så fort han fick tillfälle och den har även varit mig till stor glädje genom åren. Dels förstås som skadeglad lillebror men även i min roll som lärare och förälder
har det då och då varit till hjälp att återberätta den.
Den är tidlös!!
Men Hede
var mer än bara biografen. Här fanns ju även ett kafé med en kiosk.