Infrastruktur

Innan snickerandet av grundstommen kunde börja var jag tvungen att röja undan allt som stod i vägen. Så här såg hörnet för Nya Rossberga ut i startläget.

Till julen 2017 hade jag kommit så pass långt i mitt snickrande att jag skickade följande julkort.
(Observera att alla bilderna är klickbara!)

Nya Rossberga stom- och rälsfärdigt. Den gamla plåträlsen på den tidigare provisoriska rundbanan byttes nu ut mot k-räls.

Utbyggnadens räls skulle nu anslutas så snyggt som möjligt till Lilla Morshyttan.
Vid Morshyttans norra utfart hade jag tidigare byggt fast det provisoriska spåret på ett olyckligt sätt med det färdiga. Här blev det såg, stämjärn och våld som gällde...

Vid Morshyttans norra utfart ville jag ha med banvaktsstuga 109, något jag inte räknat med från början. Den skulle ligga mellan väggen och rälsen så jag blev tvungen att svänga ut rälsbädden cirka 15 cm från väggen för att få plats.

I andra änden av utbyggnaden blev det enklare. Där behövde jag inte såg och stämjärn för där fanns redan en provisorisk bro förbi dörren. Jag skulle ju bara behöva uppgradera den och sedan ansluta till Nya Rossberga.

Men vilket utseende skulle jag ge den uppgraderade dörr-förbifarten? Det är förstås lockande att fläska på med en mäktig fackverkskonstruktion men någon sådan bro fanns definitivt inte vid Rossberga-Morshyttan.Nej, Jag valde en helt annan lösning. Jag ville att landskapet så omärkligt som möjligt skulle gå över mellan Lilla Morshyttan och Nya Rossberga och valde därför att göra en urlyftbar landskapssektion. Så här blev den.

När nu rälsanslutningarna var klara var det dags att ta itu med uppställningsbangården. Den skulle nu få sin nya plats vid gavelväggen. Jag beslöt dessutom att utöka den från fyra spår till sex.

Jag beslöt att min uppställningsbangård skulle vara "halv-dold". För att försvåra för besökare att tjuvtitta försåg jag därför bangården med en egen "garnridå". Granarna är nedstuckna i lösa cellplastbitar som jag enkelt kan lyfta bort om jag behöver åtgärda något på bangården.

Så var det dags för det stora eldprovet: Ställverket.
Tidigare hade jag haft två vita, överdimensionerade ställverk. Ett till Morshyttans station och ett till den fyrspåriga provisoriska uppställningsbangården. Jag beslöt nu att försöka samla allt i en enda, mindre och diskretare, låda. På bilden är den nya lådan färdigsnickrad och hål är borrade för alla kontakter. De gamla ställverken är nedrivna och sladdhärvorna väntar på att bli överförda till den gröna lådan. Här måste jag erkänna att jag för ett tag trodde att jag tagit mig vatten över huvudet....
Under över alla under, här är alla kablarna anslutna till den nya lådan och allt är provkört och befunnet fungera. Nu ska jag bara samla ihop kablarna på ett snyggt sätt och skruva upp lådan.

Ja, så här blev det. Lite bättre än de vita blafforna jag hade tidigare, tycker jag.

När nu det tekniska var klart var det dags att börja titta på terrängen.